Just like everybody else, black and white.. Just booring.. Its a grey crowd!!
Det finns människor som förstår dig, som har gått igenom samma helvete men det vill du inte tro och då blundar du för de resurser du har i din närhet. Öppna ögonen, tänk på vilka du har i ditt liv och som alltid kommer att finnas där, vik in taggarna och var lyhörd. Det är det råd jag kan ge dig. Ta vara på engagemang, medkänsla och omsorg där det verkligen finns.
Jag har världens underbaraste och klokaste mamma....
Ibland önskar jag att jag var super frispråkig och kunde släppa bomb efter bomb.. Jag har så otroligt mkt att berätta men som jag håller för mig själv, för jag inte vågar.. Hur skulle folk se mig, vad händer då?
Egentligen så vet jag inte om jag bryr mig, det finns inget som ngn skulle kunna säga som skulle kunna få mig att känna mig dålig över det jag varit med om..
Jag är osäker över mkt men inte saker som jag varit med om, det har gjort mig jätte stark..
I början var det fruktansvärt men nu har jag lärt mig att om det inte hade hänt så hade jag inte varit den person jag är..
Jag försökte alltid vara "som alla andra", men var alltid den som "aldrig passade in" när jag till slut insåg det, så var det super jobbigt.. Men det fick mig också att inse att det inte kommer spela ngn roll vad jag gör för jag kommer aldrig passa in... När man väl insett det blir allt lättare.. Man slutar följa andra och går sin egen väg, man blir stark och man börjar våga..
Men ibland så känns det som att man måste vara på ett visst sätt för att passa in, men jag klarar det inte.. Det är då allt krockar och jag blir super deppig..
Just nu har jag en sån period blandat med framtids och ålders ångest..
Det gör mig till en väldigt svår person att umgås med nu.. Det är mitt värsta personlighetsdrag..
HATAR DET!!
Det finns en person som får mig ur det och lyser upp allt men den personen finns inte vid min sida =(
O Madde även om jag inte låter så super stöttande i telefonen så ska du veta att jag alltid finns här och att jag tycker att det är super jobbigt att jag inte kan vara där för dig nu =( Jag lovar att komma så fort jag kan.. Älskar dig massor och finns alltid här...
/Caroline
Jag har världens underbaraste och klokaste mamma....
Ibland önskar jag att jag var super frispråkig och kunde släppa bomb efter bomb.. Jag har så otroligt mkt att berätta men som jag håller för mig själv, för jag inte vågar.. Hur skulle folk se mig, vad händer då?
Egentligen så vet jag inte om jag bryr mig, det finns inget som ngn skulle kunna säga som skulle kunna få mig att känna mig dålig över det jag varit med om..
Jag är osäker över mkt men inte saker som jag varit med om, det har gjort mig jätte stark..
I början var det fruktansvärt men nu har jag lärt mig att om det inte hade hänt så hade jag inte varit den person jag är..
Jag försökte alltid vara "som alla andra", men var alltid den som "aldrig passade in" när jag till slut insåg det, så var det super jobbigt.. Men det fick mig också att inse att det inte kommer spela ngn roll vad jag gör för jag kommer aldrig passa in... När man väl insett det blir allt lättare.. Man slutar följa andra och går sin egen väg, man blir stark och man börjar våga..
Men ibland så känns det som att man måste vara på ett visst sätt för att passa in, men jag klarar det inte.. Det är då allt krockar och jag blir super deppig..
Just nu har jag en sån period blandat med framtids och ålders ångest..
Det gör mig till en väldigt svår person att umgås med nu.. Det är mitt värsta personlighetsdrag..
HATAR DET!!
Det finns en person som får mig ur det och lyser upp allt men den personen finns inte vid min sida =(
O Madde även om jag inte låter så super stöttande i telefonen så ska du veta att jag alltid finns här och att jag tycker att det är super jobbigt att jag inte kan vara där för dig nu =( Jag lovar att komma så fort jag kan.. Älskar dig massor och finns alltid här...
/Caroline
Kommentarer
Postat av: greta
älskade<3
Postat av: neila
oh dear. va langesen. ledsamt att hora att du inte mar bra. vad gor du nu for tiden vart bor du? jobbar du? vill du komma till london? det ar sommar har och det kan underlatta? tro mig det gor det. vi kan ha kul, du kan vara digsjalv med mig veeetu ju. alltid. du ar alltid valkommen! saknar dig. <3
Postat av: mami
Jag säger väl som vanligt "vad var det jag sa?" :-D Öppna ögonen dockan och inse att du passar in. Du har bara en förmåga att göra som jag...springa förbi den där gluggen i pusslet där bara du passar. Var lugn...du hittar din plats i pusslet och då kommer du att tänka "Hur kunde jag vara så blind?" ;-)
Love U!
Trackback
