You know the feeling, when someone special is walking away!!

Du vet den där känslan i kroppen, du vet att något är fel..
Du kan inte göra något, du är hjälplös..
Paniken sprider sig, du ligger på golvet med gråten i halsen..
Samma låt om och om igen, du plågar dig själv..
Hur blev det såhär, vad hände, du lovade.. Var det jag eller var det du?
Vad har hänt, tankarna snurrar..
Du tänker på allt som hänt, ligger tyst och stilla..
Försöker hålla i dig i golvet, det känns som om du faller.. Du är rädd!!
Tårarna rinner fort nerför kinderna, du känner paniken i kroppen men du bara ligger där helt hjälplös..
Hur får du stopp på tårarna som faller..


Du vet inte vad du ska kunna göra?
100 telefonsamtal, sms, msn!! Ska du ge upp eller fortsätta..
Hur ska du få veta.. Hur många nätter kommer sluta lika?
Du sitter framför en skärm och stirrar på hans ansikte, kommer du se det le igen!!
Kommer du någonsin känna hans armar runt omkring dig och känna den där känslan bara han kan ge dig?
Är det här slutet??





Jag blir galen snart..
Jag har gråtit i en veckas tid.. Känner mig så sjukt tom!!
Kan inte sova, kan inte äta tankarna bara snurrar i mitt huvud...
Gud jag lovade mig själv att aldrig låta någon komma mig så nära inpå livet igen!
Jag vill bara stänga av allt och aldrig tänka på det här igen!!
Nu måste jag andas, fösöka klara en natt till!!




/Caroline

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0