Sometimes you just cant go back!!
Fattar inte hur jag kan göra såhär mot en människa, oavsett om jag inte gillar den här människan så spelar det ingen roll.. Jag har själv varit med om det och jag vet hur jobbigt det är...
Det är faktiskt det värsta jag varit med om, det suger luften ur en.. Det är som ett slag i magen!
Nej fy fan för mig!
Jag är en IDIOT!!!!!!!!!!!
Alltså jag vet inte vart jag ska börja förklara varför jag inte skriver blogg längre...
Jag vill vara totalt ärlig och bara spy upp orden och berätta allt.. Men jag är inte sån, jag delar inte med mig av mitt hjärta..
Jag kan iag börja med att säga att just nu är det jobbigt att vara jag..
Skulle inte ens önska min värsta fiende att vara där jag är nu, för jag ser FAN inget slut på skiten!
Jag bäddar rent, sover, bäddar rent och sover jag önskar att jag kunde somna och bara sova bort det jobbiga.. Men livet är inte så enkelt..
Har ni någonsin varit med om att när ni ska sova känns det som om kroppen är så tung att du inte orkar bära den.. Du ligger i sängen och handen känns som nertryckt i madrassen som om du aldrig skulle kunna rubba den.. Jag känner så varje natt och får panik och ligger och vrider och vänder på mig tills jag helt plötsligt sitter på golvet och gråter... Känslan blir bara värre för varje natt som kommer och jag är rädd för att lägga mig, paniken växer... Jag sitter här nu men egentligen borde jag sova..
Jag borde ta tag i allt men istället torkar jag av golvet en gång för mkt, styker nya lakan, tvättar, städar lite till och glömmer att leva!!
Hur tar man sig ur det här?
/Caroline
Det är faktiskt det värsta jag varit med om, det suger luften ur en.. Det är som ett slag i magen!
Nej fy fan för mig!
Jag är en IDIOT!!!!!!!!!!!
Alltså jag vet inte vart jag ska börja förklara varför jag inte skriver blogg längre...
Jag vill vara totalt ärlig och bara spy upp orden och berätta allt.. Men jag är inte sån, jag delar inte med mig av mitt hjärta..
Jag kan iag börja med att säga att just nu är det jobbigt att vara jag..
Skulle inte ens önska min värsta fiende att vara där jag är nu, för jag ser FAN inget slut på skiten!
Jag bäddar rent, sover, bäddar rent och sover jag önskar att jag kunde somna och bara sova bort det jobbiga.. Men livet är inte så enkelt..
Har ni någonsin varit med om att när ni ska sova känns det som om kroppen är så tung att du inte orkar bära den.. Du ligger i sängen och handen känns som nertryckt i madrassen som om du aldrig skulle kunna rubba den.. Jag känner så varje natt och får panik och ligger och vrider och vänder på mig tills jag helt plötsligt sitter på golvet och gråter... Känslan blir bara värre för varje natt som kommer och jag är rädd för att lägga mig, paniken växer... Jag sitter här nu men egentligen borde jag sova..
Jag borde ta tag i allt men istället torkar jag av golvet en gång för mkt, styker nya lakan, tvättar, städar lite till och glömmer att leva!!
Hur tar man sig ur det här?
/Caroline
Kommentarer
Trackback
